Nu är det över..

Jag har sedan ganska länge bara ammat en gång om dagen, på morgonen. Mest av bekvämlighetskäl för att slippa gå upp. Dessutom har William gillat det också. Nu är det dock över. Sedan några veckor har intresset av att ligga ner och få mat av mig varit ganska litet och jag har mer eller mindre "tvingat" honom att ligga där. Det har bara varit på ena sidan som det har funnits någon mat också för den delen. När det började sina så var det på vänster sida först, men då kunde han suga i gång det. På slutet har inte det fungerat och det har bara funnits mat på vänster sida. Det har inte varit tillräckligt utan många gånger har vi fått gå upp och göra välling också. Det är väl det som har gjort att jag har tagit beslutet om att sluta. I stället för att Wille ska ligga och skrika för att han är arg över att maten är slut och det inte går fort nog innan vällingen kommer så går vi upp direkt och gör den.

Det var i tisdags (15/11) som jag ammade för sista gången. Det var inget som jag tänkt över utan det bara blev så. Det har varit flera nätter/mornar som jag inte har ammat för att jag druckit vin på kvällen.

Den sista månaden har Wille satt sig upp mitt under amningen eller, helt plötsligt fått syn på det andra bröstet och börjat dra i det. Några gånger har han ammat mig liggandes tvärs över mig för att han kommit på att det var bättre så.

Även om det är ett ganska vemodigt steg i livet som mamma är det ett stort steg i Williams liv. Nu är han inte beroende av mig längre. Vem som helst kan ta hand om honom. Vem som helst kan se till att han mår bra, det behöver inte vara jag.

Jag har tyckt om att amma. Det har varit en mysig stund tillsammans. En stund som ingen har kunnat ta i från oss. Amningen har fungerat bra förutom några veckor i början, då det blev flaska. Så här skrev jag om amningen i början av maj och jag tycker likadant nu.

[caption id="attachment_1741" align="aligncenter" width="300" caption="Mys med en liten kille bara några dagar gammal"][/caption]