Juldagen

Ja den här dagen kunde börjat bättre. Under natten så har jag kliat till förbannelse i ena ljumsken å precis i troskanten. När jag tröttnat på att inte kunna sova gick jag upp och smorde in det och somnade till slut om. När det sedan blev morgon så kliade det som f-n i ögonen, samtidigt som jag gnodde så kände jag hur de svullnade upp. Dessutom så tog jag en kik vad det var som hade kliat under natten.. Jag hade sådana utslag ut på benet och upp på magen. Insåg att jag hade fått en allergisk reaktion på något, vad vete sköven. Tog en tavegyl och det lugnade sig och ögonen slutade klia efter ett tag.

Inte så tydligt, men svullet var det.

Efter lite fix å trix så åkte vi och hämtade Claes och Sofia för nästa julfirande. Denna gången i Älvängen hos moster och morbror där. Amanda hade vattkoppor så de var inte där, för övrigt var alla samlade (förra året så var det ju ingen vidare juldag med alla sjukdomar som drabbade oss just då). Vi åt julmat, fikade, drack glögg, spelade julklappsspelet och hade julklappsutdelning. Vi fick en elvisp och fyra vinglas. Vad William fick berättade jag i julaftonsinlägget. I spelet var det särdeles dålig utdelning må jag säga. Två paket lyckades jag och Viktor få ihop. Illa, illa..

Wille visade sig från sin bästa sida och var glad och pratsam hela tiden. För hans del var nog ändå Elly och Ingemars hund Beauty det bästa. De delade pepparkakor bland annat. Hon låg ute i farstun och där var Wille en hel del. Vid ett tillfälle kom han springandes genom hallen och tjöt i skräckblandad förtjusning. Efter kom Bjuttan, som behövde kissa. Wille var mer än nöjd att hon reste på sig.

Några bilder från Älvängen lyckades jag inte få med, trots att jag hade kameran med mig. Hade fullt upp med att vara social.

Julafton

Det har varit fullt upp här sedan förra helgen vill jag lova. Nu är årets "värsta" vecka snart till ända. Fast samtidigt som det är den värsta är det även den bästa.

Julafton firade vi i vanlig ordning här. I år så var inte Adolf och Emil med. Sofia åt inte lunch här, men i stället var min moster och morbror från Frankrike här i stället och mina två småkusiner. Så det var fullt hus kan man säga ändå. Vi åt dopp i grytan till lunch. Efter det var det dags för Kalle Anka. Det tyckte William var totalt värdelöst. Han ville se på Disney Junior som han är van vid. Han gick omkring med fjärrkontrollen och sa "titta" i ett allt desperatare tonläge för varje gång. Till slut fick han se på ToyStory 2 på plattan. Frid och fröjd! Fram till att jag dukar fram godis och frukt. Wille älskar clementiner och kan nog äta obegränsat. Som jag berättat i ett tidigare inlägg så kan han skala dem själv, detta ledde till att han åt två på raken och blev vansinnig när jag tog den tredje i från honom. Dessutom ertappade mormor honom insmugen till sitt rum med hela munnen full med knäck.

Mys i soffan, det är slitsamt att inte sova och dessutom inte kunna sova.

Lagom till Kalle var slut kom Sofia och Claes. Det tyckte Wille var kul för då fick han ännu mera uppmärksamhet. 

Rätt vad det var när vi tittade ut genom fönstret så såg vi tomten komma gående över gatan. Mycket riktigt så var han på väg till oss, för rätt vad det var så bankade det på ytterdörren på altansidan. Wille satt i tryggt för var i mosters famn och han blev rädd och började gråta. Det gick dock snabbt över för han upptäckte att tomten hade en massa paket att dela ut. Sitta i knät var det inte tal om, men det var helt ok att ta paket ur tomtens hand utan att någon var med.

Tryggt i mosters famn.

Lite hemsk var han i början.

 

Tomten delade bara ut några paket för det var en hel del måste jag säga.. Wille hjälpte min kusiner med utdelningen men tyckte att det mesta borde gå i hans egen hög eller i morfars.

I Willes hög fanns det en "brio"-järnväg, en snöskyffel, en film, en bok med Nicke Nyfiken, en med Laban och en med Duplo, massa Duplo i form av, en polisbuss, en vetrinärstation, lite zoo och lösa klossar, en ficklampa, en buss, bondgårdsdjur och exotiska djur, ett pussel med barbapappa. Det var säkerligen en hel del till, men jag kommer inte ihåg riktigt..

Jag fick, en tröja från Hunky Dory, biljett till Robbie Williams i sommar (som jag har beställt själv..), ett armband, en limpistol, nagellack och läppstift i glas från KostaBoda, Sandmannen av Lars Keppler, en stektermometer, tillsammans med Viktor fick vi en väderstation. Även här kan jag inte riktigt komma ihåg allt..

När tomten gått och alla paket var öppnade så var det dags för julbord. I år hade jag tagit med tre nya saker, gubbröra, laxtariletter och baconinlindade dadlar med fetaost. De sistnämnda fick gott betyg av alla inblandade. Mat har vi dock kvar i veckor.

Efter maten började folket troppa av. Wille som inte sovit en blund på hela dagen var trött, men så uppe i varv att det var omöjligt att få honom att sova. Det var först när alla hade åkt som han efter mycket skrik somnade i vår säng liggandes mellan oss. 

Det var vår julafton det, den firades med, mamma, pappa, Sofia, Claes, min moster och morbror med kusiner, Annika och Staffan.

Bilder kommer!

Min nya kompis

Jag har, sen 1,5 år tillbaka, ont i mina handleder. Var på vårdcentralen i augusti förra året och fick rådet att ta Alvedon om det blev för jobbigt och gjorde för ont.

Läkaren då skickade mig även till arbetsterapeuten som talade om för mig, efter lite olika styrketester, att jag var starkare än många av hennes patienter. Kanske inte så konstigt då hon talade om att de var människor över 75.

Då fick jag i alla fall handledsskydd, dessa skulle jag ha på vid behov. Tyvärr så var de mest i vägen och hindrade mig mycket i vardagen. Att köra bil och laga mat var omöjligt med dem på. Detta ledde till att jag aldrig hade dem på. Eller aldrig är fel, jag satte på dem när jag hade gjort något som ledde till värk. Det var egentligen för sent. Då hade smärtan redan kommit.

I somras så började jag få ont i vänster tumme också. I början var det inte så farligt, men det blev värre och värre. För en dryg månad sedan hade jag så ont att jag inte kunde krama ur disktrasan. Då bestämde jag att nu var det dags för en visit på vårdcentralen igen.

Jag fick träffa en ung, men i mina ögon, mycket duktig läkare. Han tog sig verkligen tid till att hitta vad som var fel. Jag fick ta prover för att han skulle kunna utesluta reumatologiska sjukdomar. Han undersökte och kände,  ställde frågor och förklarade. Bra helt enkelt.

När jag gick där ifrån så var inflammationen i tumsenan konstaterad. Skönt att få ett svar på vad det är som gör så ont. Han trodde att värken i handleden kom där ifrån. Det är jag dock tveksam till eftersom jag har ont i båda handlederna och jag har haft det mycket längre. I alla fall skickade han mig vidare till arbetsterapeuten för att prova ut en handortos. Tur i oturen hade hon så mycket att göra så jag blev hänvisad till handenheten på Solhem.

Där var jag i måndags och fick en ortos utprovad. Den låser tummen i viloläge och även handleden. Detta gör att jag är ännu mer begränsad än med de andra skydden, fast nu är det bara på en hand.  Jag ska ha detta skyddet dygnet runt i tre veckor.

Viktor åkte till jobbet idag och jag har redan fått ont. Det fungerade inte praktiskt att ha ortosen på när jag bytte blöja. Då kunde jag inte hålla Williams ben riktigt. Det var bara att ta av. Smärtan kom som ett brev på posten.

Wille är inte så förtjust i ortosen. Han vill ta av den hela tiden. Han tycker att den är lite läskig.

Nu ska jag som sagt ha den här ortosen i tre veckor. Blir det ingen skillnad så blir det ytterligare några veckor. Efter det blir det operation om jag fortfarande inte är bra.

Hoppsan

Idag är William extra på förskolan. De har julfest. Skönt att lämna honom där för fy jäklar vilket trotshumör han är på just nu.

Jag tog bilen in till stan för att fixa lite ärenden. Gick in på Bond fler att boka klipptid. Min tanke var att fixa till barret mellan jul och nyår. Eller helst igår. Det blev idag och nu.

Så nu sitter jag med folie i huvudet och har det skönt. Kul att bli lite snygg inför julen också. Mitt hår mår inte särskilt bra efter graviditet och amning. Tusen olika längder och strån som sticker ut här å var.

Martina ser i alla fall till att det blir så som det bara kan.

Misstag

När vi var och handlade i förra veckan begick vi ett stort misstag.

William har alltid varit nöjd när vi har varit i affären. Han sitter i vagnen och sköter scanningen, äter en banan och ibland en prinskorv. Aldrig några bekymmer direkt.

Sist så tog vi en vagn med bil fram. Wille var görnöjd. Han rattade och påpekade för oss om vi tid still för länge eller körde för sakta. Han pratade och berättade nog för alla han mötte om att han körde "enbi".

Idag när vi handlade insåg vi vårt misstag. Wille hade ingen lust alls att åka vanlig vagn. Han var arg som ett bi och var besvärlig hela handlingen. Inte kul alls när det var tusen andra i affären också.

Nu ska vi inte ta bilvagnen på länge och har vi tur glömmer Wille bort den.

Skype med pappa

När Viktor är på jobbet så brukar vi skypa. William tycker att det är roligt att få se pappa några gånger per dag.

För någon månad sedan så låg jag i sängen och surfade och Wille satt och tittade på film i soffan. Rätt vad det var så hörde jag hur han började prata. Det är inget ovanligt att han tjattrar så jag tänkte inte så mycket på det. Så kom han springandes i hallen samtidigt som han ropade pappa, pappa, pappa. Detta var i en period när han var väldigt pappig och pratade om honom mest hela tiden så inte heller det reagerade jag på. Efter att han hade hittat mig vände han och sprang tillbaka ut till soffan. Samtidigt som han var på väg ut ringde telefonen så jag gick upp för att svara. På väg till telefonen så såg jag att Viktor var på surfplattan. Det var även Viktor som ringde. Han undrade var jag höll hus, för han och Wille hade pratat med varandra ett bra tag. Det var det som Wille kom för att berätta för mig och dum som jag var så fattade jag inte det. Han hade svarat själv när Viktor ringde och det är inte dåligt, det finns tre olika "knappar" att trycka på när det ringer och han valde rätt.

Senaste gången Viktor var hemma så tyckte Wille att de skulle skypa hela tiden. Även sittandes i pappas knä skulle han skypa med pappa.

Nu har Wille börjat ringa upp pappa själv på skypen. Han vet precis vilken ikon han ska trycka på för att det ska komma fram. Det har han i och för sig vetat ett tag, och ringt upp har han gjort många gånger. Tidigare har han dock bara valt någon i vår lista. Nu är det specifikt bara pappa. Dessutom har han börjat lägga på efter en signal. Då säger Wille "pappa ite där" eller "papidär", beroende på hur bråttom han har. Detta är något som jag brukar säga när Viktor inte svarar. Så kul att höra William prata och hur han tar efter det man säger.

Jag är glad för att vi lever i den tid vi lever och har alla våra tekniska hjälpmedel. Det underlättar kontakten för oss oerhört.

Hälp barna, a kan sälv

Det sa en av mina kusiner när hon var liten. Inget kunde stämma in bättre på William. Inte för att han säger det, men han gör det.

I morse knatade han upp innan mig. Gick och tog fram en tallrik och två clementiner. Då kom jag upp och började med gröten. När jag fixar med den drar Wille fram en stol till kylskåpet, klättrar upp på den och tar fram smör ost och bröd. Medan jag sticker ut och hämtar posten har han tagit fram smörkniv och osthyvel också. Sedan försöker han bre smörgåsen och skära osten, då får jag hjälpa honom.

Till frukost åt han bra kan jag säga, gröt, macka och en clementin. Den hämtade han från soffan där han hade sparat dem.

För en stund sedan blev Wille väldigt tyst och när jag smyger fram för att se vad han gör får jag syn på detta. Duktig kille må jag säga :-)

5.17

Och vi har varit vakna i en halvtimma. William är helt ifrån sig och ingenting jag gör hjälper.

Han vaknade vid 23-tiden och var likadan. Bara skriker och skriker. Det är så jobbigt och jag känner mig så hjälplös.

Jag har gjort välling för då lugnar han sig oftast men nu håller han bara i flaskan. Nåde den som försöker ta den ifrån honom.

Nu har det gått en stund sen jag skrev det över här och nu så här Wille lugnat sig. Vällingen är uppäten och han ligger här bredvid mig, jag får inte vara nära. Giraffen är det viktigaste. När vi vaknar på riktigt och går upp om en stund blir nog allt bra igen. Nu ska vi försöka sova lite till tänkte jag.

Att räkna

William är inne i en period då han räknar och sorterar mycket. Han kan flytta samma saker från en påse till en annan, fram och tillbaka hur länge som helst. När han gör det så räknar han varje sak han flyttar. "Sehs, sju, sehs,  sju,  sehs, sju." Ibland kommer det tå å te också. Så klart har han ingen aning om vad orden betyder mer än att man använder dem när man räknar, eller som för hans del, flyttar saker.

Annars då? Vi är förkylda. Jag har varit riktigt kass denna veckan. Så klart har Wille då bjudit på en vecka med dålig sömn. Natten till torsdag så var han vaken mellan 02.30 och 05. För att försäkra sig om att inte jag sov så sjöng han för mig, applåderade och pratade om bussar. "Mamma. Titta bu." Jag försökte tala om för honom att här inne i sovrummet, mitt i natten finns det inga bussar. Han såg dem ändå.

Fordon är heta här hemma. Det är
-min bi (bil)
-en bi (bil)
-en bu (buss, det kan även vara lastbil)
-pibi (polisbil)
-babi (brandbil)
Inte alltid så tydliga ord, men det är alltid samma för samma sak så då förstår vi vad han menar.

Bästa filmen är en 4 minuter lång film med bussar i Göteborg på Youtube. Då är det mycket "titta bu".

Trots förkylning och lite sömn så är vi ute en del. Det är fantastiskt väder 15 cm snö och mellan -5 och -10 ute. Wille tycker det är kul att åka pulka och bob, men att pulsa är så där.

Sångfågel

Här hemma sjungs det väldigt mycket nu för tiden.

Bä Bä vita lamm, blinka lilla stjärna, tipp tapp och lilla snigel sjunger William själv. Imse vimse spindel, i ett hus vid skogens slut, hjulen på bussen, krokodilen i bilen och bom bom låter stora trumman kan han rörelserna till.

Vi-tid

Igår så kom mamma och pappa och hämtade William. Han sov över där i natt. Det innebar att vi hade kvällen för oss själva. Det är inte så ofta det händer.

Vi gick ut och åt, mysigt. Vi var på Georges. Det var helt ok, men jag saknar verkligen Svenska krogen.  Vi var hemma ganska tidigt springa vi la oss i soffan och tittade på Rock of ages. Den var ganska bra tycker jag. Vi har sett musikalen i New York för några år sedan, den var också bra. Jag gillar musiken och det gör ganska mycket.

Idag har vi haft sovmorgon. Skönt att vakna av sig själv. Ända till 8.45 sov jag.. Hade inte klassats som sovmorgon för några år sedan. Livet förändras. Nu njuter jag av lugnet i soffan med färska frallor och te. Dessutom med världens bästa vinterstudio på tv:n. Finns inget bättre än det på helgen.

Jag pratade med Wille tidigare. Han hade somnat 22.45 igår och vaknat 6.45 i morse. Han vet minsann hur han ska utnyttja tiden hos mormor och morfar.

Idag ska vi ta en tur till stan och ikväll ska jag på Jennys 30-årsfest. Fast just nu ska jag fortsätta njuta.

Gällstad

Idag har vi varit i Gällstad och shoppat. Det blev lite till William och mer till mig. Jag tycker om att åka dit, tyvärr tycker Viktor precis tvärtom. Han är i och för sig inte mycket fler att gå i affärer överhuvudtaget.

Wille verkar tycka det är helt ok att gå i affärer dock. Han protesterar inte särskilt mycket. Vi har tränat hårt redan från början så han är van vid det. Han satt ganska still i vagnen i tre timmar. Bra kille, han vet hur man får mamma nöjd.

En sak som jag finner mycket märkligt med Wille är hans mössa. Det är inga problem alls att få honom att ha den på sig. Han tar oftast på den helt själv. Ska vi däremot byta till en annan så är det hopplöst, han tvärvägrar, skriker som en tok och sliter av den byarna direkt. Det går över och sedan är det bara den nya som gäller. Mycket konstigt.

I morse så kom Wille med detta när jag låg och surfade i sängen. Undra om han var hungrig och ville ha frukost...

Vid middagen

Till middag idag serverades lövbiff, potatismos och rödvinssås. Jag ställde fram tallriken med kött på bordet och gick fler att hämta såsen. Då hör jag någon från bordet "siut". När jag tittar upp håller William upp tallriken som köttet legat på och den är mycket riktigt slut. Han hade helt enkelt försett sig själv med två skivor lövbiff..

Tråklördag

Idag är det verkligen en tråkig dag. Det är alldeles grått ute, William vaknade 6:15 och jag har huvudvärk. Det enda positiva hittills är att Wille sov mellan 10-13 och jag med.

Nu går han runt å pratar, röjer å håller på. Jag önskar att jag förstår vad han säger. Det blir tydligare och tydligare men det mesta är helt obegripbart. De senaste orden är siut (slut), appi (nappis), minbi (min bil), och igår pekade han på ett träd å sa tä.  Om det nu var träd han sa vet jag inte.

En annan sak som hänt är att han kan peka ut saker. Det här han i och för sig kunnat länge, men nu var det i mitt tycke lite svårare saker, tv, soffan, bord, stol och kylskåp. Allt det kunde han.

I tisdags var några av mina elever och hälsade på när de hade vardagsaktivitet. Vi gick på kalhygget (superbra motorisk träning) och sedan gick vi till bäcken och kikade. Det tyckte Wille var spännande.

Ny portal

Min gamla bloggportal har bestämt sig för att lägga ner möjligheten att blogga för dem. Detta innebär att jag måste byta portal och har valt Blogger istället.

Just nu sliter jag mitt hår lite för att jag ska få till importen av min gamla blogg hit. Jag har inte lust att allt bara ska försvinna, det är ju trots allt en dagbok över Williams liv.

Att jag byter portal kommer förhoppningsvis innebära att jag kommer blogga mer. Detta för att jag numera har en app som jag kan blogga från. Det hade jag inte på Mama. Fast inget är skrivet i sten :-)

På vårdcentralen

Just nu sitter vi på jourvårdcentralen jag och William. Jag tyckte att hans kiss luktade så illa och googlade på urinvägsinfektion. Symptomen på det var starkt illaluktande urin, dålig aptit och slöhet. Wille har inte ätit med nån reda alls de senaste dagarna, bara druckit välling och smoothies. Dessutom är han slöare än vanligt.

Jag tänkte att det är bäst att jag ringer 1177, han har ju precis opererats och det kan ju hänga ihop. Hon gav mig en tid hit.

Väl här fick vi träffa en läkare som jag förstod inte trodde på mig det minsta. Hur vi skulle ta urinprov visste hon inte heller och sa indirekt att vi borde haft prov med oss hemifrån. Hon ringde barn och rådfrågade och efter en liten stund blev vi inkallade igen. De satte en påse på snoppen. Efter fem minuter hade Wille kissat i den. Min duktiga kille. Ett litet stick i fingret blev det också.

Så nu väntar vi på att det ska analyseras och odlas. Förhoppningsvis är det inget, men med tanke på att han är nyopererad vill jag ta det säkra före det osäkra.

Sköterskan som tog proverna var hur gullig som helst.



Så nu är vi hemma och allt är ok, ingen UVI. Läkaren trodde att han kanske hade druckit lite för lite och att det kunde bero på det att kisset luktade starkt. Jag ska bara se till så att han dricker mycket. Nu har vi hyrt film och myser vid Tv:n

Renovering

Jag har lovat ett inlägg om hur det har blivit med vår renovering. Den var nästan helt klar innan semestern och blev helt färdig för en månad sedan.

Jag kan redan nu förvarna om att det blir ett långt inlägg och att jag kommer att vara upprörd.

Tidigt i våras var Håkan här för att se vad det var vi ville ha gjort. Han sa då att de kunde lösa arbetet på övervåningen under våren men att tvättstugan och badrummet blev efter semestern. Lite besviken blev jag då, men samtidigt så skulle renoveringen ske under året. Vi hörde ingenting på länge och Viktor ringde till Håkan för att kolla hur det såg ut. Han kunde inte riktigt svara på det så det var bara att vänta. Så en dag i maj ringer Håkan och säger att Bosse kommer på torsdag och börjar med dörrarna och att han kommer på fredagen och börjar med trappan. Visst det var inga problem. Dessutom skulle de fortsätta med källaren veckan därpå. Jag påpekade försiktigt att vi inte hade bestämt någonting om hur vi ville ha det. Det gick bra ändå för det skulle dröja några veckor innan de skulle börja sätta kakel. Detta var på tisdagen och Viktor skulle inte komma förrän på fredagen. Lite lätt panik uppstod då.

[caption id="attachment_2564" align="aligncenter" width="300" caption="Trappan "innan""][/caption]

[caption id="attachment_2565" align="aligncenter" width="300" caption="Trappan "efter""][/caption]

När helgen kom så lämnade vi William till mamma och pappa så vi kunde titta på allt ostört. Vi blev tipsade om Frej Jonsson i Göteborg, så vi åkte dit. Vi gick runt en stund och tittade, och bestämde att vi skulle be om hjälp. De hade mycket och vi visste inte riktigt vad vi var ute efter. Det var en manlig säljare som "fick" oss. Jag tyckte att han var en dryg göteborgare och kände mig inte helt bekväm. Han svarade märkligt på våra frågor, men ändrade stil när han insåg att vi skulle handla och att vi inte var så noga med om det blev nån tusenlapp dyrare om det var så att vi gärna ville ha något. Vi var där i tre timmar och valde inredning till badrum, lite till tvättstuga, kakel och klinkers. När vi gick därifrån hade vi en offert på drygt 100000 kr med oss hem. Jag var helt slut i huvudet och orkade inte tänka.

Veckan som kom kollade vi av lite med snickaren då det var några val vi hade gjort som var lite komplicerade. Allt var grönt med honom så vi bekräftade offerten. Vi begick dock ett stort misstag här, vi hade nämligen inte gått igenom den.

Vi blev lovade fri frakt på alltihop. Det visade sig bli väldigt besvärligt. Redan veckan därpå ringer säljaren och talar om att vi måste skjuta lite på leveransen för att allt inte hinner komma. Vi går med på det, inga problem då vi hade satt ett datum tidigare än vad som behövdes. Veckan går och säljaren ringer återigen och vill skjuta på leveransen. Vi går med på det en gång till. Denna gången beklagar han sig dessutom över att det kommer bli dyrt för honom eftersom allt inte kommer med på det leveransdatum vi har satt.

När väl lastbilen kommer så är det så illa lastat på pallarna att chauffören och Bosse förbjuder mig att röra dem.

Tisdagen den 5/6 ska Håkan börja sätta kaklet i tvättstugan. Han ropar på mig att komma ner och kolla så att det är rätt kakel. Det är det INTE. Vi hade valt ett vitt matt kakel 200*300mm, detta var något som hette snowwhite (beigt) 300*300mm. Inte det minsta likt. Jag tänker att de har skickat fel, men så var inte fallet. Det stod detta även på ordern. Jag ringde till Viktor i lätt panik. Vi konstaterade att vi hade begått ett misstag som inte kollat ordern, men samtidigt var vi rörande överens att säljaren borde fått till det rätt. Kaklet till tvättstugan var det sista vi valde. Ordern var klar men så hade jag gått runt och kikat lite och hittat detta kakel. Jag visade det för säljaren och för Viktor. På platsen det satt uppsatt så var det vita matta plattor på den ena väggen och vita blanka på den andra. De var alla i samma vita färg och det fanns olika dimensioner på dem. Jag visade plattan jag hade valt och säljaren skrev upp vilken platta och gick till sin dator och skrev in den. På vägen där blev något helt galet och fel platta skrevs in.

Viktor ringer upp säljaren och påtalar att det har blivit fel. Det vill inte säljaren alls kännas vid. Han menar på att det är enkom vårt fel att vi inte har fått rätt platta. Han har bara beställt det som står på ordern. Viktor säger att vi tar på oss att vi inte har kollat detta, men att säljaren borde ta på sig att fel platta lagts in från första början. Något erkännande av det blir det inte. Hur som helst så får vi returnera det felaktiga kaklet, men det blir en returkostnad på 700 kr + moms (875:-). Den är bara att ta eftersom vi har gjort fel. Det kaklet vi ville ha fanns inne så Viktor åker ner till Göteborg på torsdagen. På vägen ner ringer säljaren och undrar om Viktor kan ta med sig allbänken till tvättstugan hem. Det gick så klart inte att få in den i bilen, med kakel och Wille. Väl nere i butiken så går Viktor till kassan för att lämna in det gamla kaklet och hämta det nya. Han hade dessutom räknat ut att han skulle få tillbaka ca 3900 kr eftersom det nya kaklet var billigare än det gamla. Han blir dock väldigt förvånad när tjejen i kassan ger tillbaka drygt 1700 kr. Då visar det sig att förutom dessa 875 kr så tillkommer det en avgift på 30%. Detta är något som vi aldrig har blivit upplysta om. Kassatjejen kallar till sig vår säljare. När Viktor upplyser honom om att han aldrig hade nämnt något om en procentsats menar säljaren på att han inte har gjort på grund av att han inte vill säga fel. Viktor påpekar att hon borde sagt något om det, men ha säljaren står fast vid sitt argument. Eftersom Wille inte tyckte det var så roligt att höra pappa arg så blev han grinig. Viktor valde då att avsluta diskussionen.

Dagen efter börjar Bosse sätta kaklet. Framåt eftermiddagen uppmärksammar han oss på att det saknas ca 10m2 kakel. Detta i ett rum som har en total väggyta på 27m2. Det vill säga att det saknas mer än 1/3. Återigen ringer vi ner till Göteborg, men denna gång ber Viktor att få prata med någon chef. Hon sitter dock upptagen med kund just nu men ska ringa tillbaka så fort hon är ledig. Klockan går och närmar sig 18, vi får gäster och konstaterar att de ringer nog inte så sent en fredagskväll. Men jo då, tjugo över ringer säljaren upp. När Viktor säger att han ville prata med hans chef säger han att hon står bredvid. Viktor påtalar om felräkningen på mängden, men får bara tillbaka att vi måste gett honom fel mått. När V säger att golvytan stämde (så när som minimalt tilltaget) inser han och nästintill erkänner att han nog kan ha räknat fel. Han räknar och räknar fel igen, och tillslut får Viktor och säljaren räkna tillsammans. Då erkänner han sitt misstag! Han säger att företaget bjuder oss på detta kakel och att han ska köra det till oss (det minsta man kan begära). Viktor påtalar också att vi har fått alldeles för mycket klinker till badrummet pga att de har fel måttangivelse i sin dator. Eftersom det är i deras dator det är fel så vill vi returnera dessa två kartonger som blivit över, totalt skulle beloppet som vi skulle få tillbaka för dessa vara ca 2400:-. Viktor frågar även om säljaren tar med sig dessa tillbaka och sätter in pengarna på vårt konto. Njae, säger säljaren då. Han menade på att hans chef menade att vi skulle kvitta detta mot det kaklet som fattades, det som de skulle bjuda oss på och som skulle kostat 1600:-. Enligt honom skulle vi förlora 800:- på att det var fel hos dem och att han hade räknat fel. Till slut får Viktor honom att inse hur dumt detta var och att vi skulle få alla de pengarna vi hade rätt till.

Vi får hem kaklet och allt är frid och fröjd!

[caption id="attachment_2568" align="aligncenter" width="300" caption="En bit på väg i tvättstugan"][/caption]

[caption id="attachment_2569" align="aligncenter" width="300" caption="I badrummet"][/caption]

[caption id="attachment_2571" align="aligncenter" width="300" caption="Duschen"][/caption]

[caption id="attachment_2570" align="aligncenter" width="300" caption="Golvet i badrummet"][/caption]

Så var det dags att sätta dit inredningen. När rörmokaren kommer tittar han på toalettstolen och konstaterar att den inte är gjord för den typen av avlopp vi har. Han frågar om vi inte har blivit informerade om detta när vi valde den stolen. Det hade vi så klart inte. Vi hade med oss en ritning om hur vårt badrum såg ut och hur och var toaletten skulle sitta, men inte ett ljud om att den inte skulle passa där. Tur i oturen så satt inte vårt avlopp med standardmått utan mycket närmare väggen vilket gjorde att stolen med mycket pill kunde monteras där den skulle vara.

Nästa incident som skedde var att blandaren till tvättstugan inte fanns. När jag tittade på orden så fanns den inte ens med där. Skönt i det avseendet att vi inte skulle behöva kontakta Frej Jonsson i det fallet. Jag åkte i stället till Högbergs rör i Borås i stället och väljer ut en kran där. Kommer hem med den till röris. När han ska börja montera den upptäcker han att det saknas en skruv. Han åker till sin grossist för att fixa en ny. När han kommer tillbaka och börjar montera kranen upptäcker han att den är trasig. Att ett munstycke är av och har till och med försökts limmas fast. Det vill säga jag har köpt en kran som redan har varit monterad men gått sönder och lämnats tillbaka. Jag åker tillbaka med blandaren och vill ha god kompensation för detta. Det är de inte villiga att ge mig. Dagen efter vill de erbjuda 500:-. Jag vill ha kostnaden för vad det har kostat mig att röris fått montera och demontera samt att han åkt iväg och köpt en skruv i kompensation. Det kan de inte gå med på för det är enkom vårt fel (igen) att allt har gått fel. Vår röris skulle enligt henne uppmärksammat att det var något fel redan från början och inte monterat den. Jag menar på att det är de som har gjort fel som tagit tillbaka en trasig blandare från en kund och sedan sålt den vidare. Men de litade minsann på sina kunder så de har inte gjort något fel- ALLS. Till slut orkar jag inte med räpan i telefonen utan tackar för mig och lägger på. Ringer Viktor som blir förbannad och ringer chefen och talar om att vi tänker gå till bt, radion och ku. Han får till slut igenom att vi ska få tillbaka för våra utlägg och extrakostnader.

Innan jag åkte tillbaka till Högbergs med blandaren hände en annan grej.

Bosse och röris håller på att montera upp duschväggen och dörren. De borrar och håller på. Jag går in till Wille för att se så att han fortfarande sover och medan jag stänger dörren in till hans rum hör jag en explosion från källaren och massa kras. Medan jag rusar ner för trappen hör jag Bosse säga, "Jaha, det var den det." När jag kommer ner ser jag två hantverkare indränkta med glassplitter och blodiga händer. Båda två håller fortfarande i det som är kvar av dörren.

[caption id="attachment_2572" align="aligncenter" width="200" caption="Kras..."][/caption]

Det som hade hänt var att det var en fraktskada som hade bildat spänningar i glaset. När de höll i den så exploderade den. Här har vi åter igen tur i oturen. Explosionen kunde skett när som helst. När jag duschade första gången, eller när jag hade med Wille i duschen, man vet aldrig. Så jag är nöjd att det skedde då det gjorde. Även om jag liksom mina hantverkare var ganska spaka efter att det hade hänt. Jag själv stod bara och skrattade. Antagligen även det en chockreaktion. Som tur var så behövde vi inte bekosta en ny dörr själva utan INR (tillverkaren) löste det med fraktföretaget och vi fick en ny dörr efter semestern.

Mu kan man ju undra om vi har fått någon som helst kompensation för allt detta som har hänt och ja, det kan jag meddela att vi har fått. Ett badlakan, ETT BADLAKAN med Frej Jonssons logga på. Som om vi någonsin vill använda det. Helt sjukt, och pinsamt från deras sida.

Här kommer det lite bilder på ett så gott som färdigt badrum (det är bara dörren till duschen som fattades vid fototillfället) och en helt färdig tvättstuga.



Nu kan jag njuta av att gå in i duschen. I början var det inte så värst kul utan mest jobbigt.

Jag ägnar ett stort tack till våra toppenhantverkare som har varit här, främst Bosse och Håkan som har fått stå ut med det mesta. Funderar ni på att anlita hantverkare så hör med dem. De är hjälpsamma och noggranna. Tänker på det där lilla extra som man själv inte skulle komma på.

 

 

 

Operationstid

I november förra året var vi på Drottning Silvias barnsjukhus för undersökning av Williams snopp. Det bestämdes då att den skulle opereras, någon gång mellan han var ett och två år. Vi har väntat och väntat på att ett bra skulle dimpa ner med en tid. Efter att Viktor ringde dit för ett par veckor sedan kom brevet i dag. Den 11/10 ska det ske. Två dagar efter vi kommer hem från Gran Canaria. Lite tur med tanke på att Viktor har tagit ledigt en tur extra så han är hemma då också. Skönt att slippa fixa detta på egen hand, även om mamma har lovat att hjälpa till.

Helgen har som vanligt sprungit iväg. I fredagskväll var Sofia här och åt mat och tittade på tv. Wille var trött och sa hejdå till Sofia direkt när han hade ätit färdigt. Han somnade en stund senare och sov gott hela natten. I lördags åkte vi in till stan. Det var kretsloppet så vi tittade på det. Vi mötte upp Hannah, Livia, Therese, Jenny och Sussi också och gick lite i affärer med dem. På kvällen så var jag på fest hos Maria och Mathias. Väldigt trevligt. Lite synd dock att Viktor inte var med. Wille var hos mormor och morfar och jag sov där jag med. Jag tror att det är andra gången sedan jag flyttade hemifrån 2001 som jag sover där. Klockan åtta så levde Wille bus och det var lika bra att traska upp.

Vi gick igenom mina gamla grejer och hittade en dockvagn, dock och keyboard (som fortfarande fungerade!) som Wille nu har. Keyboarden var särskilt rolig och eftersom han älskar att köra saker kommer säkert dockvagnen bli rolig den med. Han körde lite med den hemma hos mamma och pappa. Bla ut på altanen ner för trappan. Då släppte överdelen från underdelen, när detta händer säger han "önder". När jag håller på att sätta ihop den säger han "önder" igen.

Hemma igår kväll var det en väldigt trött liten kille. Han somnade kl sju. Vaknade inte förrän 8.30 i morse. Sedan gick han och lade sig igen kl 10.30 och sov ända till 15. När han vaknade kände jag nästan inte igen honom. Han började prata direkt, gick ut i köket och pekade på olika saker. Kom på att han hade napp och giraff med sig och sprang in till sitt rum för att lägga dem där de ska vara. När jag sa att han skulle ta på sig lite kläder gick han till badrummet, öppnade dörren och försökte klättra upp på skötbordet. Jag hjälpte honom upp och då la han sig ner och började dra i blöjan. Kan tillägga att något liknande aldrig har hänt. Till lunch åt han stor portion och ett halvt äpple. När han var klar satt han och diskuterade något med mig, vet inte vad för jag förstod inte ett jota. Nu har han lekt med sitt lego i en halvtimma och här görnöjd. Lyckan i ögonen när bitarna fastnar i varandra går inte att ta miste på. Allt är verkligen på topp, men samtidigt väldigt ovanligt!

[caption id="attachment_2561" align="aligncenter" width="300" caption="En bild från i somras när vi är hos farfar"][/caption]

Ilsken

Ja jösses vad det rullar på. Varenda dag är mer eller mindre fylld med någonting känns det som.

William går på förskola två dagar i veckan nu och det går så där. När vi lämnar är han ledsen, även om personalen säger att det går över snabbt är det jobbigt. Under tiden han är där så är han tydligen rätt så besvärlig också. Han blir så arg när han inte får som han vill eller tycker. Det är samma visa på hemmaplan också så det är inget nytt precis. Äter gör han ok, men när han är färdig så sitter han inte en minut extra. Att sova går också ok, men ofta är han arg innan han kommer till ro. Där i mellan är han väldigt go och glad.

Att han är så här är inget som förvånar mig, han visar upp dessa sidor hemma också. Det är ofta fajt innan han somnar. Dock så skriker han bara en kort stund och sedan tvärsomnar han. Han ställer sig upp i sin stol när han har ätit färdigt och det är lönlöst att få honom att sätta sig igen. Har han bestämt sig så har han. Riktigt jobbig period just nu. Det är så argt och bestämt mest hela tiden.

Det händer ganska mycket just nu i Willes utveckling. Han uttrycker sig mer och mer. Det går att höra vad hans läten betyder. "Vad gör du?" är ett av lätena. Om något oväntat händer eller om han spiller något säger han "ojoj". Fler och fler ord blir tydliga. Idag när Wille och Viktor skulle åka till badhuset så sa han baaada. I några dagar gick han och sjöng på någonting. Jag förstod inte riktigt vad det var förrän han kom till refrängen och han sjöng "datta dig, datta dig" och viftade med sitt lilla finger. Lilla snigel var det så klart. När han sjöng om igen så kunde jag höra på melodin att han "sjöng" även det andra, även om det var bara läten. Det man märker allra tydligast är att han förstår vad man säger till honom, och det är så tydligt. Är det något han absolut inte vill göra så springer han åt andra hållet och skrattar. När vi grejar i köket hämtar han ofta en pall för att vara med. Eller på toaletten för att få leka med vatten.

[caption id="attachment_2556" align="aligncenter" width="225" caption="Kan hända att Wille har sett någon/några andra dricka vatten på det här viset"][/caption]

Att måla, leka med play doh, titta på film och bollar är det bästa som finns just nu. Filmtittandet har nästan gått över styr då Wille blir vrålarg när han inte får titta. Han har ett väldigt hetsigt humör den här lille grabben.

Nu har vi precis kommit hem från familjen Johnsson där vi har träffat det senaste lilla tillskottet bland vännerna. Ett litet knyte så söt. Wille hade show och Viktor filmade. Ska se om jag inte kan få över det till bloggen så ni får höra honom när han kör igång. Nu är det dags för sängen och i morgon är det åter dags för Viktor att åka till jobbet. Nästa gång han kommer hem är det dags för en liten resa söder ut. Det ska bli skönt!

My Kidoo

När jag var på baby och barnmässan i våras köpte jag två pyjamasar till William. Dessa två kom från ett märke som heter My Kidoo. Det är de mjukaste och skönaste pyjamas jag har stött på under Willes 20 månader gamla liv. De som man köper på kedjorna är tunna som papper i jämförelse. De är gjorda av ekologisk bomull och är så där tjocka och nästan lite flanelliga i kvaliteten. Helt underbara. Att de sedan har två ögon på rumpan gör dem inte mindre mysiga.

Nu är Wille på väg att växa ur dem så jag gick in på hemsidan och beställde två nya. Nu fick man dessutom 50% rabatt på hela köpet. Perfekt! Uppge bara koden sommar 2012 så får du det med.

[caption id="attachment_2550" align="aligncenter" width="300" caption="Ögonen på rumpan"][/caption]

[caption id="attachment_2551" align="aligncenter" width="200" caption="Framifrån"][/caption]

Nya ord

Wille pratar på, mest hela tiden. Det är inte så ofta det kommer något förståeligt ur munnen på honom, men ibland så. Den senaste veckan har dessa ord kommit:
- akej eller okej
- gunga
- Sidi, det är Didi som har blivit Sidi (Sigrid)
- Ja och nej kommer mer och mer på rätt plats.
- Hej ha, som är hej då.
- Ajaj, då kommer det även upp ett litet finger.

Ibland låter det som om han säger en mening, det är liksom rätt melodi för det vi pratar om. Det är svårt att förklara det begripligt. Orden kommer inte men det låter rätt ändå.

Livet rullar på

I torsdags och fredags var William långa dagar på förskolan, dvs 7-16.30 och 7-15.30. Det var första gången jag lämnade honom och det var lite jobbigt (för mig). William tyckte nog mest att det var kul att komma dit igen och få leka. I onsdags var vi där och hälsade på när de var ute. När vi kom gående över den stora gården så lyfte han handen för en vinkning och sa hej-hej, hej-hej. Ungefär som, hallå, nu är jag här. Ni missar väl inte det.

De långa dagarna gick bra. Han hade varit arg vid vilan i torsdags, men det är han hemma med så det är inget ovanligt. Han hade ätit bra och lekt bra. Båda dagarna hade han fått sätta sig och vila lite i en vagn när de var ute för att han var trött. Då hade han suttit där en stund och samlat kraft. När jag kom på eftermiddagarna möttes jag av ett leende, men inga tendenser till att vilja följa med hem. Det tycker jag känns bra, då trivs han.

Personalen tycker att det fungerar bra och att han är en väldigt social kille. Att han blir ledsen under dagen är inte så konstigt för det blir han hemma också, särskilt när han inte får som han vill.

Värre är det för mig på jobbet. Det är mycket och när jag bara jobbar två dagar är det svårt att få tiden att räcka till. Jag gör mitt bästa men igår fick jag åka in och jobba 2,5 timmar för att stötta de andra i klassen. Det blir nog bättre när allt sätter sig. Det underlättas inte av att min kollega är sjukskriven i förhoppningsvis bara en vecka, det kan bli upp till åtta..

I lördags var jag på kräftskiva hos Jenny, moster hängde med Wille. Det var toppen hade verkligen skitkul trots att jag var nykter. Det var länge sedan jag släppte loss på det viset utan alkohol i kroppen. Skönt att vakna på söndagen och vara pigg.

[caption id="attachment_2539" align="aligncenter" width="300" caption="Så här kan det se ut när Cotton Eye Joe spelas"][/caption]

I söndags var vi först i Gällstad med mamma och pappa och shoppade lite. Bla köpte jag en overall, mössa och vantar till Wille. Gäller att vara ute i god tid så man får vad man vill ha. Efter det åkte vi hem till Dalsjöfors och badade i poolen, eller Wille badade i poolen. Inte jag. Sofia och Claes kom också, och vi åt grillat till middag.

I går förmiddag var vi som sagt en sväng på jobbet. Det tyckte Wille var kul till att börja med. Sedan blev det lite för mycket och han blev blyg, trött och rastlös. Bara att åka hem igen, men jag fick gjort lite grand i alla fall. På eftermiddagen åkte vi till stan och gick lite i affärer. För en gång skull handlade jag bara till mig själv och inget till Wille.

Idag har vi också varit i stan. Det var lekfortets dag i Annelundsparken så vi åkte dit. Vi hade bestämt träff med Emmy och Mathias där. Lite snopet var det dock när aktiviteterna packade ihop sig runt 12. I annonserna om detta har det stått 10-13, så gjorde det även uppe i parken. Wille hann i alla fall klappa kaninen och geten som fanns där.

[caption id="attachment_2540" align="aligncenter" width="225" caption="Gosig kanin"][/caption]

[caption id="attachment_2541" align="aligncenter" width="225" caption="Emmy var lite skeptisk och höll sig nära Mathias"][/caption]



[caption id="attachment_2543" align="aligncenter" width="225" caption="Lite spännande med en get"][/caption]

När vi hade klappat färdigt djuren lekte vi på lekplatsen. Det var fullt ös kan jag säga. Wille sprang runt och han klättrade och hade sig. Väldigt roligt hade han och han skrattade precis hela tiden.

[caption id="attachment_2544" align="aligncenter" width="300" caption="Wille och Emmy kör lastbil. De har delat upp arbetet föredömligt!"][/caption]

 

Förskolekillen

För en vecka sedan var det så dags för William att skolas in på förskolan. Jag kan inte annat säga än att jag var pirrig i magen när vi åkte dit, även om jag var/är ganska trygg i detta. Jag har inte haft någon större ångest för att Wille ska börja på förskola. Det är mer ångest över att jag ska börja arbeta igen. Den stora anledningen till att jag inte har haft någon ångest inför detta är väl att jag är i "branschen" själv. Jag vet vad det innebär för båda pedagoger och barn. Jag är trygg med läroplaner och kursplaner. Det är helt enkelt inget nytt forum för mig.

På förskolan har de något som kallas föräldraaktiv inskolning. Det innebär att man har tre dagar med inskolning. Vi är med hela tiden från 9-14 och har hand om Wille. Personalen kommer och leker och tar kontakt, men det är vi som gör allt runt omkring honom.

När vi kom innanför dörren var det ingen tvekan, här skulle det lekas. Det var knappt så vi hann ta av skorna. Wille sprang fram till garaget och bilbanan och lekte en stund, sedan kollade han in kritor och satte sig och ritade. Sedan var det dags att utforska toaletten och handfaten. När detta var gjort så var det en liten samling med frukt. Då skulle vi sitta på golvet och sjunga. Wille hade inte tid med det utan han skulle leka med bilbanan igen. Det kommer väl efterhand det där med att sitta på golvet i ring. Nu var det bara fyra barn till så det var svårt att se "ringen". När det var dags att gå ut så rusade han mot dörren och tyckte det var toppen att få leka med alla nya leksaker, framför allt cyklarna. När Wille får kläm på hur man cyklar kommer han antagligen sitta på dem jämt. När vi hade varit ute i ca en timma var det dags för lunch. Wille åt ok. När den var färdig var det dags för vila. Det är det som jag har funderat på mest, hur sköven de ska få honom att sova på en madrass på golvet. Mina farhågor om att inte somna slog in. När klockan var ett och vi försökt ett tag, gav vi upp och åkte hem. Då somnade han i bilen och sov en lång stund efter vi kom hem igen.

På onsdagen var det åter dags för förskola. Denna dagen var det lite gnälligare. Inte samma entusiasm över leksakerna och det var mycket som gick emot min lilla kille. Trodde att han skulle somna efter lunchen för han var så trött innan den, men icke. Vi gjorde några försök, men beslutade oss för att åka hem så det inte skulle bli försent med sovningen.

På torsdagen var Wille och Viktor själva på förskolan för då började jag jobba igen. Det var lite tungt att lämna dem på morgonen men det var fullt ös från första sekund att jag inte hann tänka så mycket på att jag saknade dem. På förskolan hade det gått bra. Wille hade varit glad hela tiden. Inte heller denna dag var sova något att tänka på. Detta var inskolningens sista dag.

När fredagen kom så var det dags för Wille att bli lämnad själv för första gången. Inte heller då var jag med. Jag satt med mina kollegor på hotell Gästis i Varberg och slet mitt hår (typ). När jag smsade med Viktor fick jag höra att det hade gått bra. Wille hade tittat lite konstigt på honom när han vinkade i fönstret och gått där ifrån. Vid lunch smsade jag igen för att se om han hade hört något, men inte ett ljud. När Viktor hade hämtat Wille kl 14 så var det en nyvaken kille som mötte pappa. Det hade gått kanonbra. Han hade ätit potatissoppa och pannkakor till lunch och somnat 12.20. Det hade han gjort tillsammans med en av fröknarna i det lilla puffrummet. Så skönt att han kunde somna. Förhoppningsvis är det något som håller i sig framöver också.

I övermorgon är det åter dags för förskola. Jag kommer att jobba torsdagar och fredagar under höstterminen. De veckor Viktor jobbar så blir det långa dagar på förskolan 7-16.30 och 7-15.30. När Viktor är ledig blir det 9-14 de dagarna. Det blir i snitt 14h/vecka så det är inte så mycket på det stora hela. Jag hoppas och tror att det kommer gå bra framöver. Det ska dock bli intressant om det går lika lätt att lämna honom på torsdag. Det har gått ganska många dagar sedan han var där sist samt att han kanske inte fattade att han blev lämnad i fredags morse. Jaja, den som lever får se. Det är inte någon större anledning att oroa sig innan vi vet.

På det stora hela, även om det är för tidigt att utvärdera ännu så känns denna form av inskolning bra för vår del. När jag hör andra som har 2-3 veckor känns det mest som en enda lång utdragen process. Där målet är det samma, men vägen dit är olika lång. Jag kan inte svara på om det är bättre eller sämre att ta den korta vägen. Det jag tycker är, att varje förskola skulle ge olika alternativ. Det som passar för det ena barnet kanske inte passar för det andra. Kanske är det så att det längre alternativet är enklare för föräldern?? Vad vet jag?

[caption id="attachment_2535" align="aligncenter" width="224" caption="Nyvaken liten kille på väg hem från förskolan"][/caption]

William 19 månader +

Förra tisdagen var vi på bvc på 18-månaderskontroll, egentligen blev det 19 månader men det har tydligen inte så stor betydelse. Han vägde 12990 g och var 85,5 cm lång. Utöver det så fick han rita med kritor, stapla klossar och peka ut kroppsdelar. Att peka ut kroppsdelar gick väl så där men det övriga klarade han utan att blinka.

William äter det mesta, dock i perioder. Ibland är det bara grönsaker, ibland bara kött/fisk/fågel och ibland bara potatis/ris/pasta. Just nu ligger inte potatis, ris och pasta så högt. Så må det vara och det är inget vi lägger någon större vikt vid. Han äter välling två gånger (oftast) per natt. En gång precis innan han somnar och så en gång till under natten. Detta kan infalla allt mellan klockan 23 och 06, efter kl 6 brukar han inte få någon.

Han sover mellan 19-06 och sover sedan en gång till på dagen. Då mellan två och tre timmar.

William 19 månader:
- Säger mamma, pappa, didi (Sigrid), essa (Elza), titta, se, dä, ta (tack), sisse (kisse, eller alla djur med fyra ben och svans), schisk (fisk), schä (häst), ja, nej och nam-nam (när han vill ha något).
-Har 15 tänder och den 16 snart på väg.
-Förstår det mesta vi säger till honom.
-Har en riktig språkmelodi när han pratar, även om det mest är nonsensord. Det går att höra om han berättar något, vill ha något eller bara diskuterar.
-Har 86 och 86/92 på kläder.
-Är väldigt bestämd och enveten när det är något han vill, eller för den delen inte vill.
-Tycker om att sitta och rita, pyssla och leka med sina nopper-klossar. Han leker väldigt bra själv.
-Kan lägga alla former rätt i sina olika formlådor.
-Älskar djur, oavsett det är en skata, katt eller hund han får syn på skriker han ett glädjetjut.
-Gillar att mecka och skruva med skruvmejslar.
-Vet hur man gräver med grävskopan i sandlådan.
-Tittar på tv varje morgon, vet vilka kontroller som ska användas.
-Skulle kunna titta på film 24/7 om han fick.
-Tycker att bandy och golf är väldigt kul att spela.
-Sparkar på alla bollar, oavsett storlek.
-Sitter och diggar när det är musik i bilen.

[caption id="attachment_2524" align="aligncenter" width="300" caption="En sån här cykel VILL jag ha!"][/caption]

[caption id="attachment_2525" align="aligncenter" width="300" caption="Att åka karusell var så där.."][/caption]

[caption id="attachment_2526" align="aligncenter" width="300" caption="Det gäller att hitta balansen"][/caption]

[caption id="attachment_2527" align="aligncenter" width="300" caption="Bästa sommarpresenten"][/caption]

[caption id="attachment_2528" align="aligncenter" width="300" caption="Spela bandy är en favorit"][/caption]



[caption id="attachment_2530" align="aligncenter" width="300" caption="Nu tycker jag att ni pratar för mycket"][/caption]

[caption id="attachment_2531" align="aligncenter" width="300" caption="Mysigt med kattungar"][/caption]