onsdag 19 december 2012

Min nya kompis

Jag har, sen 1,5 år tillbaka, ont i mina handleder. Var på vårdcentralen i augusti förra året och fick rådet att ta Alvedon om det blev för jobbigt och gjorde för ont.

Läkaren då skickade mig även till arbetsterapeuten som talade om för mig, efter lite olika styrketester, att jag var starkare än många av hennes patienter. Kanske inte så konstigt då hon talade om att de var människor över 75.

Då fick jag i alla fall handledsskydd, dessa skulle jag ha på vid behov. Tyvärr så var de mest i vägen och hindrade mig mycket i vardagen. Att köra bil och laga mat var omöjligt med dem på. Detta ledde till att jag aldrig hade dem på. Eller aldrig är fel, jag satte på dem när jag hade gjort något som ledde till värk. Det var egentligen för sent. Då hade smärtan redan kommit.

I somras så började jag få ont i vänster tumme också. I början var det inte så farligt, men det blev värre och värre. För en dryg månad sedan hade jag så ont att jag inte kunde krama ur disktrasan. Då bestämde jag att nu var det dags för en visit på vårdcentralen igen.

Jag fick träffa en ung, men i mina ögon, mycket duktig läkare. Han tog sig verkligen tid till att hitta vad som var fel. Jag fick ta prover för att han skulle kunna utesluta reumatologiska sjukdomar. Han undersökte och kände,  ställde frågor och förklarade. Bra helt enkelt.

När jag gick där ifrån så var inflammationen i tumsenan konstaterad. Skönt att få ett svar på vad det är som gör så ont. Han trodde att värken i handleden kom där ifrån. Det är jag dock tveksam till eftersom jag har ont i båda handlederna och jag har haft det mycket längre. I alla fall skickade han mig vidare till arbetsterapeuten för att prova ut en handortos. Tur i oturen hade hon så mycket att göra så jag blev hänvisad till handenheten på Solhem.

Där var jag i måndags och fick en ortos utprovad. Den låser tummen i viloläge och även handleden. Detta gör att jag är ännu mer begränsad än med de andra skydden, fast nu är det bara på en hand.  Jag ska ha detta skyddet dygnet runt i tre veckor.

Viktor åkte till jobbet idag och jag har redan fått ont. Det fungerade inte praktiskt att ha ortosen på när jag bytte blöja. Då kunde jag inte hålla Williams ben riktigt. Det var bara att ta av. Smärtan kom som ett brev på posten.

Wille är inte så förtjust i ortosen. Han vill ta av den hela tiden. Han tycker att den är lite läskig.

Nu ska jag som sagt ha den här ortosen i tre veckor. Blir det ingen skillnad så blir det ytterligare några veckor. Efter det blir det operation om jag fortfarande inte är bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar